V841 Ophiuchi
| V841 Ophiuchi | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Ormbäraren |
| Rektascension | 16t 59m 30,37445s |
| Deklination | -12° 53′ 27,1377″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,3 - 14,03 (V)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K3:e[2] |
| Variabeltyp | Nova (NB)[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -96,0[1] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -4,499±0,021[1] mas/år Dek.: -2,887±0,015 mas/år |
| Parallax () | 1,1862±0,0185 mas |
| Andra beteckningar | |
| BD-12 4633[3], GCRV 66682[3], 2MASS J16593037-1253271[3], HR 6309[3], Gaia DR2 4333061392472253440[3] och V841 Oph | |
V841 Ophiuchi, eller Nova Ophiuchi 1848, är en nova (NB)[2] i stjärnbilden Ormbäraren som upptäcktes 1848[1].
Den upptäcktes av den brittiske astronomen John Russell Hind den 27 april 1848[2]. Vid upptäckten hade den visuell magnitud 5,6[4], men kan i maximum ha nått magnitud +2. Säkerställda observationer placerar dock maximum vid +4,3.[2] I närheten av maximum beskrevs den som "ljusröd" eller "scharlakansröd", troligen beroende på emissionslinjer i vätebandet.[5] Dess ljusstyrka varierar numera sakta mellan 13,5 och 14,0.[6]
Området runt novan hade undersökts regelbundet av astronomer före upptäckten eftersom det låg nära stjärnan "52 Serpentis", som den engelska astronomen John Flamsteed hade med i sin stjärnkatalog, men med felaktiga positionsangivelser.[7]
Se även
Referenser
- ^ [a b c d] ”Basic data: V841 Oph -- Classical Nova” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=V841+Oph&submit=SIMBAD+search. Läst 4 juni 2023.
- ^ [a b c d e f] ”V0841 Oph” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=21327. Läst 4 juni 2023.
- ^ [a b c d e] SIMBAD Astronomical Database.[källa från Wikidata]
- ^ Parenago, P.P. (1949). ”Final light curves of 6 Novas and 3 Supernovae” (på engelska). Peremennye Zvezdy 7: sid. 109–123. Läst 4 juni 2023.
- ^ Warner, Brian (2003) (på engelska). Cataclysmic Variable Stars. Cambridge University Press. sid. 3. ISBN 052154209X
- ^ Warner, B. (februari 2006). ”Where have all the novae gone?” (på engelska). Astronomy & Geophysics 47 (1): sid. 29–32. doi:10.1111/j.1468-4004.2006.47129.x. Läst 4 juni 2023.
- ^ Hind, J.R. (1848). ”Letter respecting his changing star” (på engelska). Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 8: sid. 155–158. Läst 4 juni 2023.
| |||||||||||||||||||
