Strontianit

Strontianit
Strontianit från Slovakien
KategoriKarbonatmineral
GruppAragonitmineral
Dana klassificering14.01.03.03
Strunz klassificering05.AB.15 eller 5/B.04-20
Kemisk formelSrCO3
FärgFärglös, vit, grå, ljusgul, grön eller brun
FörekomstsättPrismatisk, pseudohexagonal, fibrös, granulär, massiv
KristallstrukturOrtorombiska
TvillingbildningMycket allmän, vanligen i kontakt, sällan penetrerande, även upprepad
Spaltning{110} nästan perfekt, {021}svag,{010}spår
BrottKonkavt till ojämnt
HållbarhetSkör
Hårdhet (Mohs)3,5
GlansGlasglans, hartsartad på brottytor
Ljusbrytningnα=1,52, nβ=1,66, nγ=1,67
Dubbelbrytningδ=0,150
Optisk karaktärTvåaxlig negativ
TransparensTransparent till genomskinlig
FluorescensNästan alltid fluorescerande
StreckfärgVit
Specifik vikt3,74–3,78
LöslighetLöslig i utspädd HCl
Referenser[1]

Strontianit är ett strontiumkarbonatmineral med vit, gulaktig eller grönaktig färg. Det är ett ovanligt karbonatmineral, ett av endast få strontiummineral och ingår i aragonitgruppen.

Egenskaper

Den ideala formen är rent strontiumkarbonat, SrCO3 men kalcium kan ingå med upp till 27 % av strontiuminnehållet och med barium upp till 3,3 %.

Strontianit uppträder i ett flertal olika yttre former vanligen med rombiska kristaller, medan kalciumrika varianter visar pyramidformade kristaller. Kristallformen kan vara pseudohexagonal beroende på utvecklingen av olika varianter.

Upphettad i låga smälter[källa behövs] strontianiten i kanterna och färgar lågan purpurröd. Den kan lätt lösas i utspädd saltsyra.

Strontianit fluorescerar nästan alltid i ultraviolett ljus.

Ljusgul strontianit på vit kalcit och fluorit
Samma stuff under ultraviolett ljus

Förekomst

Kända förekomster finns på ett flertal platser i Storbritannien, Kanada, Tyskland, Indien, Mexiko, Ryssland och USA. Mineralet har varierande karaktär för de olika fyndigheterna. I Sverige förekommer strontianit som botryoidala bildningar i Södra Sallerup i Skåne samt på Alnön i Medelpad.[2]

Användning

Strontianit används för tillverkning av strontiumoxid och strontiumsalter. Den är också ett viktigt råmaterial för utvinning av rent strontium.

Källor

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ [1] Strontianit i Handbook of mineralogy
  2. ^ L-H Hedin, M Jansson 2007, Mineral i Sverige, ISBN 978-91-88528-58-2 sid 110

Externa länkar

  • JMol: http://rruff.geo.arizona.edu/AMS/viewJmol.php?id=00234