Katedralen i Rijeka

Sankt Vitus katedral
Kyrka
Sankt Vitus katedral år 2007.
Sankt Vitus katedral år 2007.
Land Kroatien Kroatien
Län Primorje-Gorski kotars län
Ort Rijeka
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Rijekas ärkestift
Plats Đure Šporers gata (Ulica Đure Šporera) i Gamla stan.
 - koordinater 45°19′40.02″N 14°26′40.24″Ö / 45.3277833°N 14.4445111°Ö / 45.3277833; 14.4445111
Stil Barock
Material Sten
Invigd 1744[1]
Kyrkans huvudaltare år 2007.
Kyrkans huvudaltare år 2007.
Kyrkans huvudaltare år 2007.

Sankt Vitus katedral (kroatiska: Katedrala svetog Vida, italienska: Cattedrale di San Vito) är en romersk-katolsk kyrka i Rijeka i Kroatien. Den kulturminnesskyddade kyrkan uppfördes 1638–1744 och var ursprungligen en jesuitisk rotunda.[2] Efter det att Rijeka blev biskopssäte och senare ärkebiskopssäte blev kyrkan upphöjd till katedral för ärkestiftet. Katedralen är uppförd i barockstil och är tillägnad stadens skyddshelgon sankt Vitus.

Historik

På 1600-talet anlände jesuitorden till Rijeka. Den romersk-katolska orden beslöt att uppföra en kyrka på platsen för en äldre romansk kyrka tillägnad helgonet sankt Vitus. Den nya kyrkan kunde uppföras i Gamla stan med bidrag från grevinnan Ursula von Thanhausen.[2] Kyrkobyggnaden uppfördes enligt ritningar av arkitekten Giacomo Briani som även hade ritat jesuitkyrkan Chiesa di Santa Maria della Maggiore i Trieste.[2] Grundstenen lades den 15 juni 1638 men det skulle med kortare avbrott dröja till år 1744 innan den formellt invigdes.[2]

Arkitektur och interiör

Interiör av övre katedralen.


Kyrkobyggnaden är en rotunda vilket är en ovanlig arkitekturform i Kroatien. Den är byggd i barockstil och har en central planlösning där en kupol vilar på sex monumentala marmorpelare.[2] År 1727 tillkom ett lågt klocktorn bredvid kyrkan.[1]

Kyrkans altare tillkom åren 1696–1740 och är ett verk av de vid samtiden välrenommerade hantverkarna Leonardo Pacassi, Pasquale Lazzarini och Antonio Michelazzi. Predikstolen från år 1731 i mogen barockstil är ett verk av Michelazzi medan huvudaltaret med det rekonstruerade 1200-talskrucifixet tillskrivs Lazzarini.[1]

Referenser

  1. ^ [a b c] Rijeka.hr Arkiverad 23 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. - Staden Rijekas officiella webbplats (engelska)
  2. ^ [a b c d e] Kroatiska kulturdepartementets lista över kulturminnesskyddade objekt (kroatiska)

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Katedralen i Rijeka.
    Bilder & media
v  r
Katedraler i Kroatien
Romersk-katolska katedraler
Bjelovar · Đakovo · Dubrovnik · Gospić · Hvar · Korčula · Krk · Poreč · Požega · Rijeka · Sisak · Šibenik · Split · Trogir · Varaždin · Zadar · Zagreb
Romersk-katolska bikatedraler
Križevci · Makarska · Osijek · Pula · Senj
Serbisk-ortodoxa katedraler
Zagreb · Pakrac · Plaški
Kategori Kategori Commons Commons
v  r
Rijeka
Historia
Tarsatica · Belägringen av Trsat (799) · Stora jordbävningen (1750) · Corpus separatum (1779–1918) · Rijekaresolutionen (1905) · Ståthållardömet Carnaro (1919–1920) · Blodiga julen (1920) · Fristaten Fiume (1920–1924) · Romfördraget (1924) · Terrordådet (1995)
Rijekas stadsvapen
Rijekas stadsvapen
Stadssymboler
Lokalnämndsområden
Byggnader och landmärken
Religiösa byggnader och platser
Gator, torg och anläggningar
Museer och samlingar
Sportfaciliteter och sportutövning
Utbildning och institutioner
Transport
Evenemang och kultur
Lokal media
Landformer och geografi
Kategori Kategori Commons Commons